Så undviker vår bostadsrättsförening chockhöjda månadsavgifter

Brf Topeliusparken och Brf Varbergshus nr 5 tipsar om hur de arbetar tillsammans med Riksbyggen för att säkra en långsiktig ekonomi i föreningen.

BRF Topeliusparken – Mats Källman

-Långsiktig ekonomisk planering är det som allt handlar om, A och O är att ha en uppdaterad underhållsplan, vilket är basen i det ekonomiska arbetet. Vi kan på så sätt veta vilka utgifter vi har 30-50 år framåt, vi behöver inte gissa, vi vet. Med hjälp av vår ekonom Krystina på Riksbyggen får vi offerter från bankerna och omförhandlar räntorna på våra lån, vi förhandlar även kontinuerligt med leverantörer av el och andra tjänster för att ständigt hålla kostnaderna nere.  Vi har genomfört några projekt som också bidrar till en stabil och bra ekonomi som installation av solceller som ger oss 15-20% av den el vi använder i föreningen, vi installerade även bergvärme, vilket har visat sig fördelaktigt nu när fjärrvärmen är så dyr.

Genom åren har höjningen av månadsavgifterna legat på 3% för 2023 och 2024, vi har en femårig ekonomisk plan som föreslår en höjning om 2,5% per år om man följer underhållsplanen, men det diskuteras och beslutas vid budgetmöten varje år. Vi undviker helt att göra sänkningar av månadsavgiften även om vi har en stabil ekonomi och pengar på banken, vi amorterar hellre av på lånen.

Mitt främsta tips till andra föreningar – utan underhållsplan står man sig slätt. Förhandla med banker och andra leverantörer – det finns marginaler och det går att komma ned i pris. Lägg lånen så att alla inte förfaller samtidigt. Vi har haft väldigt mycket hjälp av Riksbyggen där vi har vår ekonomiska förvaltning och fastighetsdrift, vi har förvaltningsmöten varannan månad och går igenom vad som behöver göras, det fungerar väldigt bra, säger Mats Källman.

brftopeliusparken.jpg

Foto: Brf Topeliusparken

BRF Varbergshus nr 5 – Lennart Fritzon

- Det är väldigt viktigt med långsiktighet för både lån och underhållsåtgärder. Man behöver tänka sig för gällande lånens förfallodatum och inte lägga alla ägg i en korg. Genom att ta fram en underhållsplan som man tror på kan man kommunicera den till medlemmarna på ett bra sätt. Det faller inte alltid i god jord att sätta av pengar till underhåll hos alla medlemmar men som styrelse ska man inte tänka på individens egna plånbok utan på föreningens bästa.

Vi har kompetent ekonomisk rådgivning från Riksbyggen och vår ekonom är ett jättebra bollplank när vi har idéer och ger råd om det fungerar och är bra för föreningen. Förutom att avsätta pengar till underhållsfonden så har vi ett likviditetsöverskott vilket ger oss ett bra förhandlingsläge hos banken. Just nu har vi ett besvärligt ekonomiskt läge i Sverige och därför har vi i styrelsen beslutat att tumma något på likviditetsöverskottet men vi fyller på underhållsfonderna som vanligt. Vi genomförde ett stort takbyte nyligen och installerade solceller samtidigt, våra solceller producerar ungefär lika mycket som föreningens elkonsumtion på årsbasis (exklusive boende) och vi kan periodvis sälja solenergiförra året sålde vi el för ungefär 100 000 :-, berättar Lennart Fritzon.

Det finns fyra viktiga delar i att skapa en bra ekonomi för föreningen enligt Lennart: 

  1. Underhållsplan – vi har en som sträcker sig 30 år framåt på detaljnivå, vi fattar beslut kring budget med den som bakgrund samt den fastighetsbesiktning som Riksbyggen genomför årligen för att undvika obehagliga överraskningar.
  2. God långsiktig ekonomisk planering innebär att stå emot boende som inte avsätta pengar till underhållet utan som vill leva i nuet
  3. Kompetent ekonomisk rådgivning från Riksbyggen
  4. Undvika att ha alla lån på samma bindningstid, dela upp på minst fem olika lån som förfaller olika.

varbergshus5.jpg

Foto: Brf Varbergshus nr 5 - Äckregården